---

Vi bestämde oss för att åka till Festival Marketplace, Stratfords typ ända shoppingställe, för att ha något att göra. När man är såhär många finns det inte mycket att hitta på i ett hus mitt på dagen. Påväg mot bilarna känner jag en stor arm komma runt mina axlar. "Så little J, har du saknat mig?", flinar Dylan.

Så typiskt honom! "Självklart har jag det, gullet.", säger jag och ger han ett fejkat leende.

Killarna skrattar till och sen släpper han mig så vi kan gå in i bilarna. Jag, Blair, Justin och Chaz åker i en bil och Dylan, Ryan, Nolan och Peyton åker i en annan. Jag och Blair hamnade i baksätet, och Chaz fick köra.

Chaz kollade bak på mig i den lilla spegeln som hänger i taket, sen tittade han ut på vägen igen. "Jocelyn?", säger han. "Mh?", får jag ur mig snabbt. "Jo ikväll.." Vi skulle på middag hos dom ikväll igen. Varför vet jag inte. "Jasmine, min flickvän vet du?" Jag nickar till svars, även om jag är osäker på att han såg mig. "Jo uhm hon kommer hem från Usa idag så jag tänkte höra med dig om det är okej att jag går över till henne ikväll? Asså det är såklart lugnt att du säger nej.." "Chaz, klart du ska träffa henne! Jag klarar mig, det är ju inte som att vi inte har träffat varandra någonting." Jag hör hur han ler i framsätet. "Tack sis, jag visste att man alltid kan lita på dig."

Den där lilla meningen betyder så otroligt mycket för mig. Den fick hela min kropp att bubblas upp och bli alldeles varm inombords. "Det är lugnt, vad gör inte syskon för varandra?", flinar jag.

Han ger mig ett flin i spegeln igen, innan han parkerar på den ytterst minimala parkeringsplatsen shoppingcentret har att erbjuda.

Vi möter upp dom andra utanför och går sen in. Dom alla är väldigt ivriga på att visa mig runt så jag låter dom dra i mig och håller med dom att det har förändrats sen jag var här sist. Det är så kul på något vis att dom alla verkligen vill att jag ska känna mig välkommen. Iallafall känns det som det. Dom är så himla öppna, är inte rädda för att dela med sig av något.

Någon timme senare går vi utmattat in på taco bell. Vi bad Dylan och Nolan att beställa åt oss så nu får vi väl se hur det går. Om jag känner dom rätt, med tanke på hur dom var förut alltså, så kommer dom komma med det största fettigaste dom hittar. Så dumma!

Tillbaks med varsina nöjda leende på läpparna, kommer dom med värsta kartongen som dom lägger framför oss. Det kanske är så man får taco bell, jag är ganska osäker eftersom jag inte ätit det på hur länge som helst. Alla killar börjar gapflabba. "Håll käften!", säger Blair vilket bara får dom att garva ännu högre.

Jag öppnar kartongen och jag öppnar munnen. Hur mycket mat har dom köpt egentligen?! Killarna garvar så det nästan rinner tårar nu, antagligen för våra reaktioner. "Är det här bara till oss?", frågar jag med ett äcklat uttryck på ansiktet.

"Jadå baby, bara att ta för dig." flinar Dylan ännu en gång.

Chaz slår till han på armen. "Ey du kallar inte min kusin för baby!"

Jag och Blair skrattar nu till åt dom två, innan vi alla börjar äta. Inte precis för att jag och Blair kommer få i oss hälften av vårat ens, men då får killarna ta det..

 

 

"Åhhh. jag ska aldrig mer låta dom beställa mat åt oss", stönar jag ut när vi sitter i bilen påväg hem.

"Inte jag heller, känns som att min mage kommer spricka." Chaz och Justin börjar skratta i framsätet. "Inte kul!", säger jag.

Justin vänder sig bak för att kolla på mig och Blair. "Ni har inga planer för ikväll va?", säger han och ögonen pendlar mellan oss båda. "Nej.", säger jag och skakar på huvudet. Blair däremot ser lite osäker ut. "Asså jag lovade Holly att ha filmkväll, för hon och Jack gjorde ju nyss slut.." "Har dom gjort slut nu asså?", avbryter Chaz henne. Hon nickar till svars innan Justin fortsätter.

"Aha, okej men Jocelyn?", säger Justin med blicken riktad mot mig. "Ah?", säger jag och möter den. Gud vilka vackra ögon. "Kan inte du komma över ikväll? Jag har inga planer what so ever och ingen är hemma.." "Uhm, jo visst. Bara jag får för mamma, så hon inte tvingar med mig till Chaz menar jag." ler jag. Han ler tillbaka, ett riktigt genuint leende. "Sweet, men ska du ta mitt nummer? Så kan du höra av dig." "Absolut.", säger jag och ger han min iphone.

Han knappar in sitt nummer och ger tillbaks den till mig. "Då ses vi ikväll antar jag." ler han. "Det kan du ge dig på." flinar jag tillbaka, sen svänger Chaz in på min uppfart. Jag säger hejdå till dom alla innan jag går in.

Mamma står i hallen och synar sig i spegeln. "Kan jag ha den här klänningen ikväll tror du?" Jag tittar på den, lång och tråkig. "Visst, jättefin. Men du Chaz kommer inte ikväll så jag undrar om jag kan få gå över till Justin istället?", säger jag medan jag hänger av mig jackan. "Är du säker på det då?", säger mamma osäkert. "Ja, eftersom jag nyss var med honom antar jag det.", suckar jag. Det ser ut på henne som att hon verkligen inte vill, men det struntar jag i. "Okej men då går det för sig."

"Tack!", säger jag och går upp för trappen. När jag kommit in i mitt rum knappar jag in ett meddelande till Justin, sen drar jag av mig min volangtopp för att sätta på mig ett vanligt linne och en hoodie. Känns skönare så. Sen går jag in till badrummet för att platta om håret, och puffa upp det lite. Under tiden får jag ett sms men jag väljer att kolla det efteråt istället. När jag kommit ut ur badrummet och är helt klar öppnar jag upp det. Han skrev att jag kan komma när jag vill. Sagt och gjort, jag går ner för trappen igen och tar på mig mina vans. "Mamma jag drar nu!" ropar jag. "Okej vi ses ikväll då!" "Hejdå!" Jag går ut och slänger igen dörren efter mig. Nu gäller det bara att hitta dit också. Sist jag gick runt i Stratford ensam var väl nångra veckor innan jag flyttade härifrån. Efter ett tag inser jag att jag är helt borta. Ingenting stämmer, om jag hade gått rätt hade jag sett Justins hus härifrån men nu gör jag inte det. Fan. Jag tar upp mobilen och ringer upp honom. Han svarar efter bara några signaler. "Hallå?", hör jag honom säga. "Hej, uhm jo jag har tappat bort mig.", erkänner jag och vi båda börjar skratta. "Okej jag kommer ut och letar upp dig, vad ser du?" "Ett rosa hus, två vita hus, ett mörkare, ett till vitt hus, en liten grässlätt.." börjar jag och innan jag vet ordet av så känner jag två händer som trycker ihop sig vid min sida. Jag skriker till av rädsla, men när jag vänder mig om ser jag Justins ansikte. "Åh gud vad du skrämde mig!" "Det var det som var meningen.", flinar han. Vi går tillsammans tillbaka till hans hus, och pratar om allt mellan himmel och jord på vägen.